Nu har jag och Nina varit på klättergym på CRUX i Uppsala.
www.crux.se
Jag har tidigare klättrat några gånger när jag gjorde lumpen och kommer väl ihåg grunderna men har inte gjort det på 15år eller så :) Nina hade liknande erfarenhet ungefär i samma period. Men eftersom jag förstår att det inte är någon magi över det hela så tog jag och ringde upp CRUX och berättade hur det var och att vi ville klättra själva på "gym"-tid en fredagkväll. De sa okej till att göra det utan att vi behövde gå någon kurs eller så.
Jag kollade lite youtube-filmer för att fräscha upp "Åttan"-knopen och för att kolla lite teknik runt säkringen. Väl spenderade 20 minuter senare så kände jag mig redo.
När vi väl kom in så måste jag säga att jag vart glatt överraskad. Det var väldigt gott om leder och toprep utefter alla väggar, det fanns väggar vi inte ens reflekterade över att prova till en början utan sökte oss till de raka och "fina". Efter några mindre moment med att prova infästning och säkring första gången så var vi i full gång. Det kändes grymt bra och vi gjorde säkert 100 små misstag men det kändes som att det inte gjorde något utan det var trial and error på hög nivå :), vi fick båda prova på att säkra varandra i toppen för att sedan repellera ner utan några som helst problem. Vi bytte väggar och slutade faktiskt på 3-D väggarna med ganska stora överhäng. Det var riktigt roligt även om man kände att man var lite otränad generellt och säkert vägde något kilo för mycket. Nina var väldigt duktig, hon har bra grundstyrka och en envishet som få människor besitter, det är coolt att se.
På alla sätt och vis vart detta ett perfekt första försök, mycket positiv återupplevelse av klättring generellt men också en väldigt positiv känsla av CRUX klättergym specifikt, finns väldigt mycket mer att upptäcka och försöka sig på där.
Det var skitkul! Jag är helt såld och det tror jag Nina vart också! Vi har planerat in en 2timmars att kicka av nästa aktivitetshelg med också.
Återkommer!
Tankar om prylar, programmering, resor, äventyr, barn och det livslånga försöket att få ihop allt...
lördag 21 november 2009
onsdag 26 augusti 2009
Trollstigen: Dag 4
Ja det är roligt det här...
I morse när jag vaknade så spöregnade det, kan inte påstå att man var allt för positiv till det, men vafan det är bara att köra tänkte jag..
Jag hade ett extra regnställ utöver mitt vanliga Gore-Tex ställ som jag drog på mig så jag var inte så orolig över kroppen. Värre var det med mina fötter eftersom mina stövlar börjat gå upp i en söm på BÅDA stövlarna (ja Lelles skall få sig ett besök), även händerna var jag lite orolig över eftersom jag saknar handtagsvärmare eller skydd och det lätt blir väldans vått och kallt på händerna.
Det började ganska trögt och sakta med dålig sikt och oro över våta vägbanor och skarpa kurvor, men regn-träningen jag fick på Rörken senast var väl investerad tid eftersom jag visst vad jag skulle göra för att minimera riskerna, och det gick ju uppenbarligen bra. Här bör jag kanske tillägga att jag inte har de fräschaste däcken direkt, dem var dåliga redan innan resan började och nu är de om möjligt ännu sämmre! (Hua, jag vågar inte ens lägga upp en bild på mitt framdäck!! "Slicks" är grovmönstrade i jämförelse :))
Ja!! jag vet!!! Men alltså... Det vart så spontant den här resan att jag inte hann fixa det, det finns inga däckvärkstäder här i närheten vad jag vet som har roll-in, roll-out service direkt.
Jag tragglade på i några timmar utan att vädret förbättrades nämnvärt, men som av en slump när jag närmade mig Riksgränsen så såg det genast mycket bättre ut över på Sverige-sidan.. jag stannade till i Charlottenberg och tog en Donken på något mega-köpcenter dit tydligen Norrmän vallfärdar för att handla billigt! Och när jag klev ut därifrån så hade det slutat regna och sen var det i princip strålande solsken (okej det var molnigt som satan, men det kändes bra i allafall!) hela vägen hem!!
Jag var endast lite blöt om fötterna men det kändes inte som ett problem, händerna var däremot ganska blöta och kalla, för även om det är Gore-Tex innerhandske så kryper vätan och om inte annat kylan in ändå. Men se, där kom jag på en riktigt bra grejj: Jag la ner händerna på motorblocket och värmde dem, superskönt, problemet löst!
Ja känns meningslöst att berätta så mycket mer om hemresan men temat var "hitta lämpliga körställningar för att avlasta ryggen" och "fortast möjliga hem på snabbast möjliga vägar", dock var det som att de sista timmarna så släppte det i ryggen och jag kände mig riktigt stark..
Få se nu jag åkte strax efter 09:00 i morse och var hemma runt 20:00 och trippen för dagen hamnade på ca 75 mil... hmm 68km/h... det är ju inte olagligt! Förresten så stannade trippen på 216,6 Mil för resan, det är väll hyfsat för 4 dagars åkande?
Nej fan, det här skall jag göra om!!
Men nästa gång åker jag upp till Nordkap, och sen tar jag och bestiger Kebnekaise på vägen ner också! HA!! Piece of Cake!
Men den här gången får faktiskt någon ta och hänga på! Det värsta med att åka själv är att man inte har flera drivkrafter, kanske hade vi hyrt en kajak där nere i Geiranger -fjorden och paddlat ut till något vattenfall eller bara surfat på vågorna från Hurtigrutt-båtarna när det åkte, kanske hade vi stannat i Sunne och tagit ett dopp i någon varm jacussi när man frös som mest, kanske hade vi åkt upp via Atlantenvägen i Norge och valt en annan väg hem...
En annan sak som är lite tråkigt och som är lite "the story of my life" är att jag aldrig fotograferar när jag är ute och reser (eller gör saker i största allmänhet), jag har inte ett enda kort ifrån när jag var första gången i Österike och åkte Winestrasse över till Slovenien och åt den sjukt största T-Bone steken jag ätit i hela mitt liv. Inte ett enda kort ifrån när jag var i Toronto och kollade på basket i Skydome och åkte upp högst upp i CN-Tower och åt på deras revolving-resturang, samt träffade en super-söt Norska på "Whisky Saigon". Inte heller några kort från min resa till San-Fransisco där jag och en kompis knallade hela Golden-Gate bron fram och tillbaks, körde över Nob-Hill, besökte Apples huvudkontor (Infinite Loop) i Cupertino och Det blir ganska många minnen man måste försöka hålla i huvudet om man inte har en bild som kan påminna en..
Men men jag har faktiskt försökt denna gång, och fotat mer än någonsin... Det blev 180 bilder totalt! :) och då var det en helt del som var dubletter eftersom jag fipplade lite med inställningarna på kameran och inte ville att det enda kortet jag tog skulle bli dåligt. Jag uppdaterar inläggen för dem andra dagarna med lite lämpliga bilder från händelserna beskrivna där, men denna dag får vara utan eftersom jag inte slitit upp kameran en enda gång i regnet, eller efter...
Och maila mig om någon är sugen på att åka med nästa sväng, här nedan följer lite andra lämpliga saker jag har i min ToDo lista:
- Nordkap som sagt, Kebnekaise som sagt...
- Seriös Whiskyresa på Hoj till Skottland (minst 6 distilleri-besök).
- Schweiz med Hoj, köra och vandra i bergen kanske bestiga något högt och coolt men eftersom jag knappast är någon klättrare så gäller: Kan man GÅ dit, kan jag göra det!!
Till nästa gång, good bye!
I morse när jag vaknade så spöregnade det, kan inte påstå att man var allt för positiv till det, men vafan det är bara att köra tänkte jag..
Jag hade ett extra regnställ utöver mitt vanliga Gore-Tex ställ som jag drog på mig så jag var inte så orolig över kroppen. Värre var det med mina fötter eftersom mina stövlar börjat gå upp i en söm på BÅDA stövlarna (ja Lelles skall få sig ett besök), även händerna var jag lite orolig över eftersom jag saknar handtagsvärmare eller skydd och det lätt blir väldans vått och kallt på händerna.
Det började ganska trögt och sakta med dålig sikt och oro över våta vägbanor och skarpa kurvor, men regn-träningen jag fick på Rörken senast var väl investerad tid eftersom jag visst vad jag skulle göra för att minimera riskerna, och det gick ju uppenbarligen bra. Här bör jag kanske tillägga att jag inte har de fräschaste däcken direkt, dem var dåliga redan innan resan började och nu är de om möjligt ännu sämmre! (Hua, jag vågar inte ens lägga upp en bild på mitt framdäck!! "Slicks" är grovmönstrade i jämförelse :))
Ja!! jag vet!!! Men alltså... Det vart så spontant den här resan att jag inte hann fixa det, det finns inga däckvärkstäder här i närheten vad jag vet som har roll-in, roll-out service direkt.
Jag tragglade på i några timmar utan att vädret förbättrades nämnvärt, men som av en slump när jag närmade mig Riksgränsen så såg det genast mycket bättre ut över på Sverige-sidan.. jag stannade till i Charlottenberg och tog en Donken på något mega-köpcenter dit tydligen Norrmän vallfärdar för att handla billigt! Och när jag klev ut därifrån så hade det slutat regna och sen var det i princip strålande solsken (okej det var molnigt som satan, men det kändes bra i allafall!) hela vägen hem!!
Jag var endast lite blöt om fötterna men det kändes inte som ett problem, händerna var däremot ganska blöta och kalla, för även om det är Gore-Tex innerhandske så kryper vätan och om inte annat kylan in ändå. Men se, där kom jag på en riktigt bra grejj: Jag la ner händerna på motorblocket och värmde dem, superskönt, problemet löst!
Ja känns meningslöst att berätta så mycket mer om hemresan men temat var "hitta lämpliga körställningar för att avlasta ryggen" och "fortast möjliga hem på snabbast möjliga vägar", dock var det som att de sista timmarna så släppte det i ryggen och jag kände mig riktigt stark..
Få se nu jag åkte strax efter 09:00 i morse och var hemma runt 20:00 och trippen för dagen hamnade på ca 75 mil... hmm 68km/h... det är ju inte olagligt! Förresten så stannade trippen på 216,6 Mil för resan, det är väll hyfsat för 4 dagars åkande?
Nej fan, det här skall jag göra om!!
Men nästa gång åker jag upp till Nordkap, och sen tar jag och bestiger Kebnekaise på vägen ner också! HA!! Piece of Cake!
Men den här gången får faktiskt någon ta och hänga på! Det värsta med att åka själv är att man inte har flera drivkrafter, kanske hade vi hyrt en kajak där nere i Geiranger -fjorden och paddlat ut till något vattenfall eller bara surfat på vågorna från Hurtigrutt-båtarna när det åkte, kanske hade vi stannat i Sunne och tagit ett dopp i någon varm jacussi när man frös som mest, kanske hade vi åkt upp via Atlantenvägen i Norge och valt en annan väg hem...
En annan sak som är lite tråkigt och som är lite "the story of my life" är att jag aldrig fotograferar när jag är ute och reser (eller gör saker i största allmänhet), jag har inte ett enda kort ifrån när jag var första gången i Österike och åkte Winestrasse över till Slovenien och åt den sjukt största T-Bone steken jag ätit i hela mitt liv. Inte ett enda kort ifrån när jag var i Toronto och kollade på basket i Skydome och åkte upp högst upp i CN-Tower och åt på deras revolving-resturang, samt träffade en super-söt Norska på "Whisky Saigon". Inte heller några kort från min resa till San-Fransisco där jag och en kompis knallade hela Golden-Gate bron fram och tillbaks, körde över Nob-Hill, besökte Apples huvudkontor (Infinite Loop) i Cupertino och Det blir ganska många minnen man måste försöka hålla i huvudet om man inte har en bild som kan påminna en..
Men men jag har faktiskt försökt denna gång, och fotat mer än någonsin... Det blev 180 bilder totalt! :) och då var det en helt del som var dubletter eftersom jag fipplade lite med inställningarna på kameran och inte ville att det enda kortet jag tog skulle bli dåligt. Jag uppdaterar inläggen för dem andra dagarna med lite lämpliga bilder från händelserna beskrivna där, men denna dag får vara utan eftersom jag inte slitit upp kameran en enda gång i regnet, eller efter...
Och maila mig om någon är sugen på att åka med nästa sväng, här nedan följer lite andra lämpliga saker jag har i min ToDo lista:
- Nordkap som sagt, Kebnekaise som sagt...
- Seriös Whiskyresa på Hoj till Skottland (minst 6 distilleri-besök).
- Schweiz med Hoj, köra och vandra i bergen kanske bestiga något högt och coolt men eftersom jag knappast är någon klättrare så gäller: Kan man GÅ dit, kan jag göra det!!
Till nästa gång, good bye!
Trollstigen: Dag 3
Jaha då är man helt färdig med uppsatta mål!
Idag åkte jag trollstigen 3ggr och sedan åkte jag runt hela "ön" som den ligger på för att testa om det var några fina vägar, men nej inget extraordinärt där inte så jag tog färjan över till Eidsdal för en sista repa genom Geiranger. För övrigt är Geiranger ett ställe jag lätt skulle kunna stanna länge på, det finns massor med trevliga stugor att hyra och nere i hamnen finns massor med aktiviteter. Tar nog ungarna hit någon gång skulle jag tro.
Högst upp på "Trollis", i brist på mig själv har jag tagit med hojjen på så många bilder jag kan.
Men efter att jag kört rätt mycket här nu så inser man att man blir mättad även på detta, och ibland säkert snabbare än annars eftersom det finns så mycket av allt: Fjordar, fjäll, bäckar, forsar, fall, 12% lutning upp, 10% lutning ner och så favoriten 180graders kurvor i överflöd. Och när jag inte längre ens tittar på ett 400 meter högt vattenfall som strilar ner från en lodrät vägg rakt ner i fjorden så börjar det bli dags att åka hem :)
En annan reflektion jag har är att upplevelsen av trollstigen troligen är beroende av om man som jag kommer nerifrån och redan åkt genom Geiranger eller om man kommer uppifrån ifrån t.ex Trondheim. Jag tycker nog så här efter dagens körning att Geiranger-vägen var mer åka och minst lika kul som trollstigen men jag tror eventuellt att jag hade tänkt annorlunda om jag tagit den andra vägen eftersom trollstigen då hade varit mitt första möte med den här magnituden på upplevelse-väg.
En liten Extraväg jag hittade på Geirangervägen som kallades "Knuten" den gick under bron - runt - upp och över sig själv.
"RIGSVEG 58 GEIRANGERVEGEN EIN MILEPEL I NORSK VEGBYGGING 28KM LANG 9 BRUER 5864 STABBESTEINAR 29 SVINGAR STORSTE STIGNING 8% 0-1038 METER OVER HAVET. 300 ARBEIDARAR BYGDE VEGEN PÅ 8ÅR"
Som sagt så är jag på väg hem, jag är nästan lite sugen på att ta samma väg hem så att jag får åka grusvägen från helvetet igen, men näää.... Jag är just nu ca 5mil ifrån Lillehammer (på en camping i en stuga för 360nkr/natt) och tänkte åka lite snabbare vägar hela vägen hem så med lite tur är jag hemma i morgon kväll redan om det inte dyker upp något kul på vägen.
Enligt trippmätaren så har jag åkt 142mil på 3dar det är väll rätt okej med tanke på hastigheterna på ganska många av dem milen och att jag stannat ganska ofta och fotat.
Go natt från en ömmande rygg och ett stort leende! :)
Idag åkte jag trollstigen 3ggr och sedan åkte jag runt hela "ön" som den ligger på för att testa om det var några fina vägar, men nej inget extraordinärt där inte så jag tog färjan över till Eidsdal för en sista repa genom Geiranger. För övrigt är Geiranger ett ställe jag lätt skulle kunna stanna länge på, det finns massor med trevliga stugor att hyra och nere i hamnen finns massor med aktiviteter. Tar nog ungarna hit någon gång skulle jag tro.
Högst upp på "Trollis", i brist på mig själv har jag tagit med hojjen på så många bilder jag kan.
Men efter att jag kört rätt mycket här nu så inser man att man blir mättad även på detta, och ibland säkert snabbare än annars eftersom det finns så mycket av allt: Fjordar, fjäll, bäckar, forsar, fall, 12% lutning upp, 10% lutning ner och så favoriten 180graders kurvor i överflöd. Och när jag inte längre ens tittar på ett 400 meter högt vattenfall som strilar ner från en lodrät vägg rakt ner i fjorden så börjar det bli dags att åka hem :)
En annan reflektion jag har är att upplevelsen av trollstigen troligen är beroende av om man som jag kommer nerifrån och redan åkt genom Geiranger eller om man kommer uppifrån ifrån t.ex Trondheim. Jag tycker nog så här efter dagens körning att Geiranger-vägen var mer åka och minst lika kul som trollstigen men jag tror eventuellt att jag hade tänkt annorlunda om jag tagit den andra vägen eftersom trollstigen då hade varit mitt första möte med den här magnituden på upplevelse-väg.
En liten Extraväg jag hittade på Geirangervägen som kallades "Knuten" den gick under bron - runt - upp och över sig själv.
"RIGSVEG 58 GEIRANGERVEGEN EIN MILEPEL I NORSK VEGBYGGING 28KM LANG 9 BRUER 5864 STABBESTEINAR 29 SVINGAR STORSTE STIGNING 8% 0-1038 METER OVER HAVET. 300 ARBEIDARAR BYGDE VEGEN PÅ 8ÅR"
Som sagt så är jag på väg hem, jag är nästan lite sugen på att ta samma väg hem så att jag får åka grusvägen från helvetet igen, men näää.... Jag är just nu ca 5mil ifrån Lillehammer (på en camping i en stuga för 360nkr/natt) och tänkte åka lite snabbare vägar hela vägen hem så med lite tur är jag hemma i morgon kväll redan om det inte dyker upp något kul på vägen.
Enligt trippmätaren så har jag åkt 142mil på 3dar det är väll rätt okej med tanke på hastigheterna på ganska många av dem milen och att jag stannat ganska ofta och fotat.
Go natt från en ömmande rygg och ett stort leende! :)
tisdag 25 augusti 2009
Trollstigen: Dag 2
Oj, ja vad säger man om idag?!?!!....
Jag tror varenda väg från Idre till Geiranger är värd minst en uppsats var för sig, det fanns både bra och dåliga men ingen som var tråkig.
Om vi börjar med Idre så måste jag ju nämna vilken kanonfrukost som Paul och flickvän på Sporthotellet hade gjort åt mig fast jag var helt ensam gäst!
70an till norska gränsen var superfin fram till just norska gränsen då den gick över i 218 som tydligen kallades "kopparleden" och till en början var ett gropigt herke men kul att köra även den. 26, 217, 30, 3 och 219 var varierande kvalitet på väg med några vägbyggen men mycket underhållande att köra. Sedan kom en helt underbar fjällväg med spektakulära vyer med karga landskap och höga Berg så långt ögat nådde (vägen hette "Friisvegen") ett stort tips att köra den! E6an trodde jag skulle vara stor och tråkig men den var grym den också eftersom den gick längst med fjällen upp och ner och fler långa smekande kurvor än man kan räkna till. Route 15 var också grym och det var sjukt många vyer som man ville stanna och föreviga med kameran, Vattenfall avlöste små byar och vindlande forsar helt otroligt! Där hittade jag även Flåklypa!, jag var bara tvungen att ta en sväng upp i berget men avbröt ganska fort då jag inte kunde se något annat än små stugor längs med vägen och det kändes inte som att det var en turistväg, men själva berget var ganska likt från filmen iallafall.
Varken första eller sista gången jag fick se upp för djur, men den enda gången jag tog fram kameran.
Nästa avfart var till 63an mot Geiranger som redan från start var kurvig och fin, här höll jag på att åka in i en flock med galna får som knallade runt på vägen direkt efter en finfin kurva där jag la ner lite extra... Det var inga problem att sakta in i god tid men hade dem varit lite närmre själva kurvan så kanske asfalten fått käka krashpuckar eller jag fått käka fårstek :). Hur som helst så fortsatte jag på vägen tills jag kom fram till avfarten till Dalsnibba, jag betalade 50nkr tullavgift och åkte upp på en vindlande grusväg och när man möts av stora turistbussar var det ganska roligt och skönt att vara hojjburen. Utsikten var vacker, man såg hela vägen ner till Geiranger och jag reflekterade över att det ibland kändes som att det inte fanns någon riktig anledning till att dra vägen så kringlig som den var, inte att jag klagar för egen del men det vore kul att få veta anledningen.
Vy från Dalsnibba
Jag fortsatte mot Geiranger och det var en helt otroligt kurvig väg med extrem lutning ner, ner, ner för backen ner... Mitt i detta så börjar jag inse att man troligen behöver åka en sådan väg mer än en gång för att verkligen ta in allt... Grymt!
När jag närmade mig Geiranger så såg jag två Hurtigrutbåtar som höll på och böt plats nere i fjorden. Grymt det med!
Hurtigruten båt
Ett foto taget från Ørnesvingen (tror jag den hette)
Jag vet att det blir en MASSA superlativ här men det är så det känns!!
I morgon skall jag åka Trollstigen och försöka hitta några lämpliga färjor som tar mig väster över geirangerfjorden och sen hem, jag ligger oerhört bra till i tid så jag hittar nog på någe bra även i morgon.
Mer vy-porr fotat på en avstickare jag gjorde när jag körde fel på väg till färjan över till Eijsdahl
Nu är jag officiellt helt slut och kommer troligen att snarka så hårt att jag överröstar den lilla forsen som rinner precis utanför stugan med fjordutsikt som jag hyrt över natten (400nkr/natt). :)
Nangiala?
Livet är underbart!
Jag tror varenda väg från Idre till Geiranger är värd minst en uppsats var för sig, det fanns både bra och dåliga men ingen som var tråkig.
Om vi börjar med Idre så måste jag ju nämna vilken kanonfrukost som Paul och flickvän på Sporthotellet hade gjort åt mig fast jag var helt ensam gäst!
70an till norska gränsen var superfin fram till just norska gränsen då den gick över i 218 som tydligen kallades "kopparleden" och till en början var ett gropigt herke men kul att köra även den. 26, 217, 30, 3 och 219 var varierande kvalitet på väg med några vägbyggen men mycket underhållande att köra. Sedan kom en helt underbar fjällväg med spektakulära vyer med karga landskap och höga Berg så långt ögat nådde (vägen hette "Friisvegen") ett stort tips att köra den! E6an trodde jag skulle vara stor och tråkig men den var grym den också eftersom den gick längst med fjällen upp och ner och fler långa smekande kurvor än man kan räkna till. Route 15 var också grym och det var sjukt många vyer som man ville stanna och föreviga med kameran, Vattenfall avlöste små byar och vindlande forsar helt otroligt! Där hittade jag även Flåklypa!, jag var bara tvungen att ta en sväng upp i berget men avbröt ganska fort då jag inte kunde se något annat än små stugor längs med vägen och det kändes inte som att det var en turistväg, men själva berget var ganska likt från filmen iallafall.
Varken första eller sista gången jag fick se upp för djur, men den enda gången jag tog fram kameran.
Nästa avfart var till 63an mot Geiranger som redan från start var kurvig och fin, här höll jag på att åka in i en flock med galna får som knallade runt på vägen direkt efter en finfin kurva där jag la ner lite extra... Det var inga problem att sakta in i god tid men hade dem varit lite närmre själva kurvan så kanske asfalten fått käka krashpuckar eller jag fått käka fårstek :). Hur som helst så fortsatte jag på vägen tills jag kom fram till avfarten till Dalsnibba, jag betalade 50nkr tullavgift och åkte upp på en vindlande grusväg och när man möts av stora turistbussar var det ganska roligt och skönt att vara hojjburen. Utsikten var vacker, man såg hela vägen ner till Geiranger och jag reflekterade över att det ibland kändes som att det inte fanns någon riktig anledning till att dra vägen så kringlig som den var, inte att jag klagar för egen del men det vore kul att få veta anledningen.
Vy från Dalsnibba
Jag fortsatte mot Geiranger och det var en helt otroligt kurvig väg med extrem lutning ner, ner, ner för backen ner... Mitt i detta så börjar jag inse att man troligen behöver åka en sådan väg mer än en gång för att verkligen ta in allt... Grymt!
När jag närmade mig Geiranger så såg jag två Hurtigrutbåtar som höll på och böt plats nere i fjorden. Grymt det med!
Hurtigruten båt
Ett foto taget från Ørnesvingen (tror jag den hette)
Jag vet att det blir en MASSA superlativ här men det är så det känns!!
I morgon skall jag åka Trollstigen och försöka hitta några lämpliga färjor som tar mig väster över geirangerfjorden och sen hem, jag ligger oerhört bra till i tid så jag hittar nog på någe bra även i morgon.
Mer vy-porr fotat på en avstickare jag gjorde när jag körde fel på väg till färjan över till Eijsdahl
Nu är jag officiellt helt slut och kommer troligen att snarka så hårt att jag överröstar den lilla forsen som rinner precis utanför stugan med fjordutsikt som jag hyrt över natten (400nkr/natt). :)
Nangiala?
Livet är underbart!
måndag 24 augusti 2009
Trollstigen: Dag 1 (Kvällsinlägget)
Så var man på väg då, målet för dagen är Idre via Gävle, Falun, Rättvik och Mora. Riksväg 80 och 70 raka vägen hade jag tänkt.
Min största farhåga var att det skulle bli oerhört tråkigt för även om jag åkt liknande dags-etapper förut så har jag alltid haft ett mål på vägen och sedan hem. Men det visade sig finnas en riktig Touringfantast inuti mig. Jag höll ner hastigheten och njöt av varenda minut istället för att jäkta fram till delmålen. Hoppas det håller i sig i morgon.
Sverige i en av sina vackraste stunder.
Dagen visade sig innehålla ett litet äventyr också. På 70an mellan Mora och Idre. Ungefär halvvägs med dryga 6mil kvar så dök det upp ett vägarbete och det stod ganska uttryckligen "extrema vägförhållanden" men inte riktigt hur långt... Ähh tänkte jag, hur extremt kan det vara ??... Well det började ganska rejält med väldigt grovt grus över hela vägen med endast mindre hjulspår som var knappt körbara, jag vart orolig över att få ofrivilliga sladdar och eller köra på någon riktigt vass sten så där "in the middle of nowhere". Funderade på att vända men efter ungefär 2-3 km så blev det asfalt igen och jag pustade ut. Men tydligen för tidigt för efter ytterligare en km eller så kom en ännu sämre vägsträcka som pågick i minst 1mil! (och jag hade inte en amning om hur lång den var när jag körde den), fast efter ca 1km på denna så slappnade jag av, ställde mig upp för att få bättre kontroll på balansen och körde runt 40-50km/h utan problem. Det var skitkul även om det var lite oroligt ibland.
Det här var första biten som var hanterbar, jag stannade aldrig och fotade på den andra delen tyvärr.
Nu har jag tagit in på ett litet B&B som heter Sporthotellet i Idre. Billigt, trevligt och jag är i princip ensam på hotellet. I morgon väntar frukost kl 08:00 och sedan drar jag vidare till Norge. Jag har ingen aning om hur långt jag kommer i morgon det beror på många faktorer känns det som. Men jag fortsätter rapportera.
God natt...
Min största farhåga var att det skulle bli oerhört tråkigt för även om jag åkt liknande dags-etapper förut så har jag alltid haft ett mål på vägen och sedan hem. Men det visade sig finnas en riktig Touringfantast inuti mig. Jag höll ner hastigheten och njöt av varenda minut istället för att jäkta fram till delmålen. Hoppas det håller i sig i morgon.
Sverige i en av sina vackraste stunder.
Dagen visade sig innehålla ett litet äventyr också. På 70an mellan Mora och Idre. Ungefär halvvägs med dryga 6mil kvar så dök det upp ett vägarbete och det stod ganska uttryckligen "extrema vägförhållanden" men inte riktigt hur långt... Ähh tänkte jag, hur extremt kan det vara ??... Well det började ganska rejält med väldigt grovt grus över hela vägen med endast mindre hjulspår som var knappt körbara, jag vart orolig över att få ofrivilliga sladdar och eller köra på någon riktigt vass sten så där "in the middle of nowhere". Funderade på att vända men efter ungefär 2-3 km så blev det asfalt igen och jag pustade ut. Men tydligen för tidigt för efter ytterligare en km eller så kom en ännu sämre vägsträcka som pågick i minst 1mil! (och jag hade inte en amning om hur lång den var när jag körde den), fast efter ca 1km på denna så slappnade jag av, ställde mig upp för att få bättre kontroll på balansen och körde runt 40-50km/h utan problem. Det var skitkul även om det var lite oroligt ibland.
Det här var första biten som var hanterbar, jag stannade aldrig och fotade på den andra delen tyvärr.
Nu har jag tagit in på ett litet B&B som heter Sporthotellet i Idre. Billigt, trevligt och jag är i princip ensam på hotellet. I morgon väntar frukost kl 08:00 och sedan drar jag vidare till Norge. Jag har ingen aning om hur långt jag kommer i morgon det beror på många faktorer känns det som. Men jag fortsätter rapportera.
God natt...
söndag 23 augusti 2009
Trollstigen: Dag 1
Jaha då var man ute och flängde igen då!
Jag åker idag till Norge för att uppleva och köra "Trollstigen" med hojjen.
http://www.visitnorway.com/se/Artiklar/Temaartiklar/Att-gora-i-Norge/Sevardheter/Trollstigen/
Jag har till på fredag kväll på mig eftersom Maja fyller 5år på lördag och det vill jag inte missa! Men jag borde både hinna fram och tillbaks och dessutom hinna njuta av det jag är där för.
Till skillnad från "På Luffen" så är den här resan så spontant det kan bli kan man väll säga. Jag bestämde mig igår, fixade till vatten-täta väskor via farsan som råkade var inne i Uppsala. Jag har inte bokat något hotel och jag tar inte med mig tält så jag räknar med att kunna hitta billiga B&B eller hotel på vägen, men i värsta fall åker jag in och köper ett tält på Rusta eller något sånt för ett par hundringar så att jag klarar mig.
Här är min planerade Route:
http://www.google.com/maps?f=d&source=s_d&saddr=%C3%96sthammar,+Sweden&daddr=Geiranger,+Stranda+kommun,+Norge+to:Route+2+to:%C3%96sthammar,+Sweden&hl=en&geocode=%3B%3BFXjikgMdlpG5AA%3B&mra=ls&via=2&sll=61.201506,11.876221&sspn=2.400431,6.685181&ie=UTF8&z=
Jag tänkte lägga in något på bloggen varje dag, men jag är ju lite sisådär med det där så vi får väll se.
Jag åker idag till Norge för att uppleva och köra "Trollstigen" med hojjen.
http://www.visitnorway.com/se/Artiklar/Temaartiklar/Att-gora-i-Norge/Sevardheter/Trollstigen/
Jag har till på fredag kväll på mig eftersom Maja fyller 5år på lördag och det vill jag inte missa! Men jag borde både hinna fram och tillbaks och dessutom hinna njuta av det jag är där för.
Till skillnad från "På Luffen" så är den här resan så spontant det kan bli kan man väll säga. Jag bestämde mig igår, fixade till vatten-täta väskor via farsan som råkade var inne i Uppsala. Jag har inte bokat något hotel och jag tar inte med mig tält så jag räknar med att kunna hitta billiga B&B eller hotel på vägen, men i värsta fall åker jag in och köper ett tält på Rusta eller något sånt för ett par hundringar så att jag klarar mig.
Här är min planerade Route:
http://www.google.com/maps?f=d&source=s_d&saddr=%C3%96sthammar,+Sweden&daddr=Geiranger,+Stranda+kommun,+Norge+to:Route+2+to:%C3%96sthammar,+Sweden&hl=en&geocode=%3B%3BFXjikgMdlpG5AA%3B&mra=ls&via=2&sll=61.201506,11.876221&sspn=2.400431,6.685181&ie=UTF8&z=
Jag tänkte lägga in något på bloggen varje dag, men jag är ju lite sisådär med det där så vi får väll se.
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)